Arkiv för kategori ‘Klagoburen’

h1

Trötter

17 juli, 2011

Jag är så trött. Jag kan inte ens förklara hur trött jag är, men det är någonting liknande att någon skulle ha slagit mig i huvudet med ett baseballträ. Hur ska jag klara av att jobba ikväll? Om ca 20 minuter ska jag sätta mig på cykeln och trampa iväg till jobbet, för andra gången idag. Och det regnar. Jag kommer bli blöt, men jag får nu testa mina nya regnkläder. Jag köpte nämligen en jacka och tillhörande byxor när jag var i Karlstad och shoppade i fredags. Men jag skulle ha föredragit lite finare väder när jag ska till och från jobbet. Men men, vi hörs och syns när jag har slutat.

Hej så länge!

h1

110618, lördag – nattblogg

18 juni, 2011

Detta är inte min kväll/natt, det märker jag det..

Varje kväll när jag lägger mig i sängen sätter jag på TVn. Det gör jag för att jag har mycket lättare att somna till ljud (eftersom jag annars söker efter ljud då jag är rädd för inbrott och liknande) och TVn låter ju och så har jag något att sysselsätta mig med om jag inte kan somna.

Nu var det ju inte som vilken annan kväll som helst. Den sista kanalen jag hade tittat på sist var 3an så det var ju den kanalen som kom på direkt när jag satte på TVn. Ja, men bra. Jag höll på att få en hjärtattack eftersom en enorm jättespindel täckte min 28″ tjockis TV. Vid det här laget vet ni alla vad jag tycker om spindlar. Men det slutade inte där.. Jag låg i min säng och var så avslappnad som man bara kan vara i en säng, tills..Ett litet as till spindel kommer gåendes framför mina ögon, på min kudde. Jag satte mig upp snabbare än snabbt och började hyperventilera. Tårarna lyckades jag hålla tillbaka men paniken kom sakta men säkert.

Nu sitter jag på nedervåningen och har bäddat soffan med filtar. TVn i sovrummet står på, jag kunde inte stänga av den eftersom spindeln blockerade min väg. Sen kan jag ärligt talat säga att TVn var det sista jag tänkte på när jag hade sett det lilla aset.

Så, nu väntar en natt i soffan. Den första, men säkerligen inte den sista. Jag har otroligt svårt att gå in i ett rum efter ett möte med en spindel. Men vi får se.. Nu ska jag bara försöka lugna ner mig och se till att få några timmars sömn.

God natt!

h1

Ej genomfart i vår trädgård

15 juni, 2011

Vad är det som är så svårt att förstå? ..

Ända sedan vi flytta hit i november 2004 har vi haft problem med folk som springer igenom vår trädgård. Det var såpass illa att vi hade en lerstig i gräsmattan. Men vi satte ner foten och gav folk minst sagt en verbal avhyvling om de passerade vår trädgård. Det lugnade ner sig, men det var fortfarande folk som gick över gräsmattan. Då satte vi upp en kompost som ”kapade av” stigen. Det hjälpte inte det heller. Då satte vi upp ett staket för att verkligen visa att ”här får ingen passera”.

Nu verkar det som om orienterare har egna regler och gör precis som de vill. Jag antar att det är Kils OK som springer omkring här ikväll och tränar inför en tävling eller liknande, men det är egentligen skit samma. Dessa orienterare tar sig friheten att springa över vår trädgård för att hitta kontrollerna. En gubbe sprang förbi mig och morbror F när vi var på framsidan. Jag sa till honom att han inte fick springa där och till svar fick jag: ”Jaså? Men då gjorde jag väl fel då..” och sedan fortsätter han springa i vår gräsmatta. Eftersom han inte kunde springa igenom staketet sprang han igenom hela gräsmattan emot baksidan där mamma och pappa satt. De sa till honom också, med en lite med bestämd och arg ton än vad jag tog till, sedan trillade gubben på en stubbe i trädgården (hahaha, rätt åt honom!).

Någon orienterare försökte springa ifrån andra hållet men då stoppade staketet och komposten honom så han kom inte förbi. Så någon nytta gör det ju.

Så snälla Kils OK och alla andra orienterare som springer i Kil uppe vid vattentornet.. Låt bli att springa på vår gräsmatta. Det är ej någon genomfart i vår trädgård.

Tack på förhand!

h1

110615, onsdag

15 juni, 2011

Jag är så trött på att ha ont. Nu var det visserligen längesen jag hade riktigt ont, men ryggen och knäna har småkrånglat ett tag och nu har munnen satt igång. Jag har (som ni som hängt med mig ett tag vet) en  cysta* i munnen. Den trycker emot tänderna och bakåt in i munnen. Det gör att det gör ont när jag biter ihop, tuggar och/eller gapar. Jag minst inte sist den gjorde ont men smärtan minns jag som om det vore igår.

*Cysta: En cysta är en blåsa eller ett hålrum i en av kroppens vävnader. Den är omgiven av en slags membran och fylld med tunn- eller tjockflytande vätska. En cysta är i allmänhet godartad.

h1

När det inte vill fungera

12 juni, 2011

Vet ni vad som gör mig irriterad? När man sitter och gör en bloggdesign och så vill det inte fungera. Så frustrerande. Jag sitter och gör en design till Bianca, en design som bara strular till det. Småsaker som inte klaffar, saker som hamnar där det inte ska vara. Åh, så arg jag blir. Varför kan det inte bara fungera problemfritt? Jag vet ju vad jag vill göra och hur jag vill ha det, men det vill inte den..

Jag har iallafall tagit en paus med den bloggdesigen och fixade till min header. Den jag hade innan tyckte jag inte alls om, varken färgval, bild eller typsnitt på text. Så jag knåpade ihop en enkel, svartvit design. Jag blev rätt nöjd om jag får säga det själv. Den var det absolut inga problem med, fast då är det ioförsig inte lika mycket att göra som med en hel design.

Jag får se när jag fortsätter på Biancas design. Jag vet att hon väntar på den men jag kan helt enkelt inte göra något när jag bara blir mer och mer arg. Då blir det bara fel. Så nu ska jag andas, dra till Julia och göra vad vi nu ska göra och sen kan jag fortsätta med den när jag kommer hem. Det låter superbra i mina öron.

Jag och pinglan:

h1

110610, fredag

10 juni, 2011

Vet ni vad jag hatar? Myggbett. Och myggorna. Små störande, flygande små as som surrar alldeles för nära örat och suger blod. Inte okej! Jag har några myggbett för mycket nu. Jag kommer se helt galen ut när jag ska klia mig överallt. Tänk er ett liv utan myggbett. Hur underbart vore inte det? :)

h1

110608, onsdag

8 juni, 2011

Fy vad varmt jag har det i mitt rum. Solen ligger på mitt rum större delen av dagen och det spelar ju ingen roll om fönstret är öppet, den friska luften är ju varm den med. Så inatt blev det att ta fram fläkten och sova med påslakan. Det var nästan för varmt då också. *Suck*

Men vilket väder det är ute nu då, här är det minsann ingen sol. När jag vaknade för ca en halvtimme sen öste regnet ner och åskan hade satt igång. Nu har det lugnat sig en aning och jag hoppas att det inte sätter igång igen.

h1

Sur som ättika

6 juni, 2011

Jag är arg. Förbannad. Jag känner hur känslorna bara växer sig starkare inom mig och bara vill ut. Jag vill skrika. Jag vill gråta. Jag vill skälla på varenda människa jag ser. Jag vill så mycket, men kan inte. Det är inte rätt tid, inte plats heller för den delen.

Hur kan du göra som du gör (eller inte gör kanske jag ska säga)?

Andas.. Djupa andetag. Det kommer gå över, det vet jag. Men jag blir påmind om det varje dag. Jag vill släppa det och låta det rinna av mig. Lättare sagt än gjort. Suck.

h1

Första myggbetten

19 april, 2011

Igår när vi satt ute i solen såg myggorna sin chans till att få suga lite blod ur oss stackare (förutom mamma som de inte vill ta i med tång) som satt där ute. Jag har fått omkring fyra bett, och alla börjar självklart klia samtidigt. Jag älskar vår och sommar, men dessa små blodsugande asen kan jag gott klara mig utan..

Jag vill inte att det ska klia. :(

h1

Varför just vi?

16 april, 2011

Jag blir så irriterad på detta Facebook. De säger att om man själv inte ha valt att inte vara vänner (alltså har tagit bort en person som vän) så är man vänner, what so ever. Men då tycker jag att de ska förklara varför jag och syster inte kan vara vänner på Facebook. Det spelar ingen roll om vi så skickar vänförfrågningar femtioelva gånger om dagen så försvinner vi ifrån varandras vänlistor. Förstår ni min irritation? Inte för att det är hela världen en det är klart att man vill ha sin egen syster som vän på en sådan sida som man ändå är inne på dagligen.

Nu har min syster skickat en förfrågan till mig som jag inte ens kan acceptera. Varför händer dessa just oss? Kunde inte detta ha hänt med en helt oviktig person som jag inte bryr mig om? Det är så störande.. Vad är problemet?

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.